RSS Flöde

Månadsarkiv: februari 2012

Olika barn

Postat den

Som vanligt har jag inte hunnit blogga någonting alls på ett tag. Jag jobbar och jobbar och har inte så mycket energi till annat. Mitt Gode mansuppdrag tar också en del tid. Är fortfarande ytterst förvånad över att Försäkringskassan tycker att en utvecklingsstörd flicka, med även en kronisk sjukdom, ska kunna få jobb på den öppna arbetsmarknaden.

Så det är mycket brev och överklaganden som ska skrivas. De drar ju undan marken för henne, när ersättningen sänks till drygt 3000 kr per månad. Tänk er det, ingen människa kan leva på den summan. Speciellt inte när hyran är nästan 6000 kr ….

Nu måste jag söka ekonomiskt bistånd från Soc åt henne. Det gör man för en månad i taget. Ny ansökning måste alltså in varje månad. Jag tycker att hon är duktig som håller ihop sin lilla familj. I dagarna ska hon föda sitt andra barn.

På tal om barn, så måste jag väl kommentera prinsessfödelsen. Jag är ingen anhängare av monarkin, men självklart tycker jag att det är roligt att paret har fått sitt första barn. Det gäller att skilja på sak och person. Namnet då? Jo, jag tycker att Estelle är ett underbart vackert namn!

Hålla takten

Postat den

Jag började på zumba förra veckan. Jag och en arbetskamrat. Kan väl säga som så att zumba inte är något för otränade tanter. Vi hade fullt sjå att hålla reda på stegen, armar och fötter. Takten ska vi inte prata om. Den höll vi inte alls.

Men svettig blev man. Och andfådd. Så jag antar att det gjorde lite nytta för kroppen och flåset. Att vi sen såg ut som två elefanter på grönbete var en annan sak. 

Det fanns en spegel på ena väggen. Den undvek jag så mycket det gick. Det kändes onödigt att utsätta sig för den chock som en titt i spegeln skulle innebära. Både kropp och klädsel hade nämligen passerat bäst före datum för länge sedan.

Nya skor har jag däremot införskaffat idag. Klumpiga löparskor var ingen höjdare. Utan nu har jag lätta innegympaskor. Har jag tur blir stegen en aning graciösare med lättare dojor.

Nåväl, jag ska göra det här för min egen skull. I min egen takt. Kan resultatet bli lite smidighet, bättre flås och något hekto mindre att bära på, så är det bara bra.

 

Lite kärlek, tack!

Postat den

Ni som händelsevis råkar titta in i den här trista bloggen, kanske tycker att det uppdateras väldigt sällan här. Och det är alldeles rätt. Bloggerskan har inte tid helt enkelt. Det jobbas och jobbas och eftersom åren tar ut sin rätt, så domineras den lilla fritiden av trötthet. Och av hunden. Och god mansuppdraget. Och vittjandet av råttfälla i sommarstugan.

Det är sannerligen tur att jag har min körsång, som ger en ordentlig påfyllnad av endorfindosen. Nu har jag också börjat med zumba, i förhoppning att jag ska bli piggare och få mer ork. Även om jag tvivlar ….

Jag skulle vilja bli gladare och mer nöjd med livet. Tycker att det faktiskt är mest slitsamt. Och det är inte likt mig att vara oglad för jämnan. För jag är annars en rätt glad figur. Saknar kärlek i mitt liv, även om hunden naturligtvis har ett överflöd av den varan.

Jag gick med på ett par dejtingsidor för ett tag sedan, men blev rätt besviken. För jämnåriga och äldre karlar önskar sig nämligen väldigt unga damer. Undrar om de någonsin får napp? Tror de har rätt orealistiska förhoppningar. 25-30åriga kvinnor letar nog inte efter dubbelt så gamla partners på dejtingsidorna.

Så jag stretar på. Sliter på jobbet. Överöser hunden med kärlek. Tycker synd om mig ibland, men inte alltid jag ens orkar det. Och ibland, rätt ofta faktiskt, vill jag bara fly. Sticka, emigrera, vad som helst, bara jag kommer bort. Lite deppighet har nog slagit rot i mitt sinne. Deppig har jag ju varit förr, men alltid ändå haft nära till glädje och humor.  Är så rädd att jag ska tappa det. Sitta här med bara bitterhet kvar. Det vill jag inte. Jag vill bara ha lite kärlek.

Göra skillnad och nytta

Postat den

För ett tag sedan gick jag en god mansutbildning. Efter avslutad kurs skulle uppdragen droppa in. Vi lovades lätta fall i början.

Jag blev tilldelad en person och om det här är ett lätt fall, så undrar jag hur de svåra fallen är. En ung tjej med fysisk sjukdom och utvecklingsstörning. Höggravid med ett litet barn. Extremt skuldsatt.

Som ett brev på posten kom ett vräkningsbesked och ett besked från Försäkringskassan om att de tänkte halvera hennes ekonomiska ersättning. 4000 kr före skatt skulle hon få ut! Jo, ni läser rätt!

Man behöver inte vara ekonomiprofessor för att förstå att man inte kan leva på den summan, även om man får barnbidrag och bostadsbidrag.

Handläggaren på FK förstod också det, men kunde inget göra. Deras läkare hade bedömt att min klient har en liten arbetsförmåga. Så hon ska alltså ut på den öppna arbetsmarknaden och konkurrera med alla friska människor som inte kan få jobb.

Jag har en god vän som fick en stroke för några år sedan. Han rehabiliterades och lyckades komma tillbaka till sitt jobb. Tyvärr ligger hans arbete på en annan ort, så han måste pendla, men det fungerar att jobba fyra dagar i veckan. Det orkar han. Vad händer då? Jo, självklart bedömer läkaren på FK att ha kan jobba fem dagar i veckan. Att han inte jobbar på hemorten tar man ingen hänsyn till. Han får väl söka jobb hemma då! Han är 57 år och har haft en stroke. Inte ens friska tjugofemåringar får jobb här i stan. 

Med de här stelbenta reglerna biter sig samhället själv i svansen. Människor blir mer bidragsberoende och fysiska och psykiska sjukdomar kan öka i omfattning.

Det är stor brist på gode män. Jag uppmanar alla som känner att de vill göra en insats att ta kontakt med överförmyndarnämnden i kommunen. Det är ett ideellt uppdrag, ersättningen är försumbar, men belöningen blir att man kan göra skillnad och nytta för en enskild person.

Nu håller jag på att göra upp avbetalningsplaner och har överklagat vräkningsbeskedet och ska författa en överklagan till FK.

Min klient ska föda barn om bara ett par veckor. Jag hoppas att det barnet får bättre förutsättningar än vad barnets mamma fick.

 

En åsna

Postat den

Idag gav jag upp en sak. Det är verkligen inte likt mig. Är vanligtvis envis som en åsna. Men den här gången fick åsnan ge sig. Gitarrkursen passade inte mina fingrar helt enkelt. 

Jag har alltid ont i mina små prinskorvar och att klämma åt om gitarrsträngar fungerade inte. Så gitarristkarriären får jag lägga på hyllan, helt enkelt. 

Men jag har ju min körsång. Det är mitt andningshål. Min inspirationskälla. I vår har vi stor konsert på Hovet. Med flera kända gästartister. Mer info om det kommer senare. För ni som bor eller är i Stockholm den 27:e maj, får inte gå miste om denna spännande upplevelse.

Hjälp att bära

Postat den

Livet rusar på i en strid ström. Det känns som om allt går i turbofart och jag har lite svårt att hänga med i svängarna. Svårt att få till vila och bearbetning av intryck. I mitt jobb träffar jag nya patienter varje dag. Och varenda människa jag möter har en historia. En ryggsäck full med erfarenheter som på ett eller annat sätt bidragit till situationen idag.

Min kollega och jag älskar de här knöliga fallen. Där inte allt går efter en utstakad mall, utan vi får rota och gräva för att hitta den bästa lösningen. Vi älskar att lyssna på de här människornas historia. Att få ta del av det som utspelats under många gånger ett långt och strävsamt liv.

Privat har jag blivit ”God man” åt en ung funktionshindrad tjej. Jag ska bli det åt hennes kille också. Jag känner mig priviligierad som får ta del av det här unga parets liv. Och hjälpa dem att komma ur den förskräckliga ekonomiska härvan som de i oförstånd hamnat i. 

Livet är inte rättvist. Inte på något sätt. En av mina bästa vänner har drabbats av cancer. En sjukdom som slår hårt och skoningslöst. En sjukdom som inte heller godtar några kompromisser. Den tar, men inte ger. Den tar tid, lidande och inte minst pengar. 

Vi får inte välja. Inte på något sätt bestämma vad som ska hamna i ryggsäcken. Vi får bara bära. Ibland är tyngden outhärdlig och ibland är det så lätt, så lätt.

Men hur tungt det än är, så får man inte glömma att det på vägen kan finnas bärare. Bärare som kan ta vid och åtminstone stundvis ta över något av den tunga bördan.